Det var söndagen den 26 maj.
Slutet på den första veckan av det som skulle bli det egentliga slutet. Den söndagen var den fjärde dagen. Den blev en kväll fylld av ursäkter. Och sedermera en tid fylld av ångest, sorg & samvete.
Du minns säkert att jag skrivit om både den ena & det andra tidigare.Jag har nu ropat på hjälp. Inser att jag behöver hjälp med att ta bort det som hindrar mig.
För att komma tillbaka till stigen jag var på innan allt det där.
Tiden är inne för helomvändning. Alldeles för lång tid har passerat. Som slösats bort. Som inte blivit annat än onyttiga. Olyckliga.
Därför tar jag nu hjälp. Står här med öppna armar & sinnen och förbereder mig. För att lyckas skall jag vara totalt hängiven & fokuserad.
Tillsammans med Anette skall jag göra om & göra rätt.
Det har varit svårt att acceptera vissa saker som skett. Lika svårt att acceptera den setback som blivit. Lika svårt att inse att jag inte fixar en förändring själv. Och lika svårt att be om hjälp.
Men jag skall ge mig själv åt henne. Helt och hållet, till fullo och med varje uns av min själ, hjärta & hjärna.
Jag har viljan. Hon har verktygen.
Tillsammans skall vi göra om och göra rätt.
”Nothing endures but change”
(citat av Heraclitus of Ephesus och översätts till svenska: ”Ingenting består förutom förändring”)
Ja, förändring skall ske.
Bort med den & det som ockuperat mitt heligaste.
Och in med frihet igen.
”Libertas inaestimabilis res est”
(latinskt citat: ”Frihet är ett ovärderligt ting”)